00:01:00
Bokreflektion
"Låna en bok på konstbiblioteket om något du inte visste eller kunde sedan innan."
Jag lånade boken "Essäer om Dataspelskonst/Game Art" av Mathias Jansson (2014). Bör per definition och titel vara något jag absolut inte är bekant med sen innan. Jag fastnar ofta för tv/dataspelsgrafik jag anser vara tilltalande om någon spelar, speciellt "Alice in Wonderland - Madness returns" är ett spel med grafik jag fascineras av - men kan eller vet? Nej, det vill jag inte påstå. Mest entusiastisk på håll och avstånd, så tänkte att det vore intressant att få grotta ned sig riktigt ordentligt. Kanske lär mig vad det är jag faktiskt tittar på och kan uppskatta det ytterligare en "nivå".
"Konstnärlig modifikation" ("modification"/"patches"/"art mods") kallas det när man tar ett redan existerande dataspel och modifierar/förändrar det efter ett konstnärligt syfte. "Game Art" kallas konst som är "gjord med eller inspirerad av dataspel".
Jag har fått lära mig att gränsen mellan dataspel och konst håller på att luckras upp, eftersom allt fler verk pendlar fritt mellan indiegamescenen och konstscenen. Dock är dataspelsgrafiken inte helt utan svårigheter att granska och värdera, då den egentligen bör ses i sitt sammanhang/spelas i stället för att ställas ut på en konstutställning i formen av stillbilder. Det är då svårt att avgöra att det är just dataspelskonst och inte ren design, illustration eller "vanlig" konst. Konstnären Petri Hytönen har gjort det starkaste avtrycket på (finska) Game Art-scenen, efter att han under 1 års tid valde att utforska GTA. Han var mer intresserad av karaktärerna och och storyn i spelet än vår faktiska verkliga värld, "IRL". Så i stället för att hämta inspiration från verkligheten valde han att grotta ned sig i den virtuella världen för inspiration till sin konst. Det här resulterade i cirkus 30 akvareller föreställandes scener från GTA. Uställningen som fick titeln "GTA - SAGA" visades upp på Galleri Thomasse i Göteborg 2008.
I Skandinavien ligger Sverige i framkant gällande Game Art, anledningen är kombinationen mellan en framgångsrik dataspelsindustri med intresset för New Media Art.
New Media Art, eller "elektronisk konst", där konstverken bland annat kan vara till exempel ljudbaserade, så kallade "ljudkonstverk". Ett exempel på ett sådant är "Sound Room" av Rikard Lundstedt, som skapades ur dataspelet "Half-Life", som har ett fylligt ljud med 36 olika toner som varieras efter vilka rörelser du gör i rummet. Ganska häftigt!
New Media Art, eller "elektronisk konst", där konstverken bland annat kan vara till exempel ljudbaserade, så kallade "ljudkonstverk". Ett exempel på ett sådant är "Sound Room" av Rikard Lundstedt, som skapades ur dataspelet "Half-Life", som har ett fylligt ljud med 36 olika toner som varieras efter vilka rörelser du gör i rummet. Ganska häftigt!
Ett annat sätt att gestalta dataspelskonst kan också vara genom skulptur, exempelvis om du vill gestalta videografik. Den tidiga polygona videografiken som använts i t.ex. "Super Mario" har gestaltats i verket "Super Mario Cloud" av Cory Arcangel, som består av träskulpturer/modeller, uppbyggda i olika former, med kantiga kroppar och ansiktsdrag - allt enligt tema, likt spelet.
Boken tar upp "Dataspelsgruppen", som brukade dataspel som verktyg för sin konst och tillsammans utforska konst-processen i gränslandet mellan konst och speldesign. När projekten fortfarande var pågående ställde de enbart ut "skärmdumpar" av arbetet de för tillfället höll på med. Lustigt. Deras konst pendlade kraftigt mellan indiegame, art game och konstverk. Vi hittar även Vikhagen, som 2013 till och med startade distansutbildningen om "Konst, lek och spel" på Valand, en kurs som genomsyrar dataspelskonstens betydelse för vår idag samtida kultur. Här i Norden har dock dataspelskonst ännu inte fått något större erkännande som egen konstform. Än. Tyvärr.
Skillnaden mellan en modifikation gjord av en konstnär kontra en programmerare handlar oftast bara om sammanhanget. Dataspelskonst är fortfarande en konstform andra konstnärer ifrågasätter och kan agera misstänksamt emot. Jag ser dataspelskonstnären som en arkitekt av den virtuella världen, där konstnärligt sammanhang och textur skapas i dessa olika "virtuella rum". Det är ingen lätt uppgift att förhålla sig till de begränsningar ett befintligt spel innehåller, att tänja på gränserna och förhållningssättet där man ändrar/skapar en konstnärlig kontext. Idag är det vanligare att man skapar så kallad "machinma", dataspelsfilm/performances i det redan existerande spelet. När man skapar ett dataspel av en känd "performance" väljer du mellan 1. performance i ett on-line spel/"re-enact" eller 2. helt nytt dataspel, av performance som alla kan spela. Det handlar om konst där dataspelet blir ett "interaktivt verk", där man följer en karaktär i en konstnärligt, utformad grafisk miljö - vilket är särskilt passande, eftersom "övervakning" är ett omdiskuterat och aktuellt ämne inom den samtida konsten. Något som gör att dataspel kan uppfattas negativt är den ständiga ifrågasättningen av våldet och den stereotypa könsindelningen som ofta förekommer, men det är just det som många dataspelskonstnärer ofta använder sig av och belyser dessa genom konsten just i den arenan där det förekommer, genom dataspelets egna språk och bildvärld. En så viktig fråga och perspektiv att ta upp och problematisera, en positiv motpol i ett delat forum, med oftast samma intressenter och publik/målgrupp. På det här sättet skakar konstnären det "trygga virtuella våldet" när verklighetens konsekvenser uppdagas, medvetandegörs och med sin gäckande närvaro gör dessa påminda. Något som är viktigt, som skapar kontext och diskussion. Vi som konståskådare kan ofta tryggt inta en ganska passiv roll, men vad som gör dataspelskonst så väldigt unik är när vi tvingas interagera och spelet forcerar oss att ta egna beslut. Vad är intressant med konst om inte just när den gestaltar den obekväma "sanningen" genom att utmana och ifrågasätta normer? Om än så i dataspel.
- Min fråga kvarstår dock: "Vad är konst och vad är dataspel?" Det verkar som om gränsen är hårfin, men min uppfattning är att det enbart handlar om syfte och i vilket sammanhang de presenteras. Spelandet verkar irrelevant, eftersom det ofta även ingår när det handlar om interaktiv dataspelskonst. Är det konst om en konstnär skapar dataspelet? Är ett dataspel konst per automatik om det enbart finns personer som anser och betraktar det som det? I många fall tar konstspelen sig an existentiella frågor, som många andra konstformer. Betyder det att alla spel och andra medier med en existentiell infallsvinkel automatiskt, per definition, är konst? "Vanitas", vanligt motiv i oljemålning som reflekterar döden eller livets förgänglighet, är till exempel en existientiell symbolism som förekommer i dataspelskonst.
- Min fråga kvarstår dock: "Vad är konst och vad är dataspel?" Det verkar som om gränsen är hårfin, men min uppfattning är att det enbart handlar om syfte och i vilket sammanhang de presenteras. Spelandet verkar irrelevant, eftersom det ofta även ingår när det handlar om interaktiv dataspelskonst. Är det konst om en konstnär skapar dataspelet? Är ett dataspel konst per automatik om det enbart finns personer som anser och betraktar det som det? I många fall tar konstspelen sig an existentiella frågor, som många andra konstformer. Betyder det att alla spel och andra medier med en existentiell infallsvinkel automatiskt, per definition, är konst? "Vanitas", vanligt motiv i oljemålning som reflekterar döden eller livets förgänglighet, är till exempel en existientiell symbolism som förekommer i dataspelskonst.
- Kan man se de gamla spelen, som började med en grön blinkande fyrkant - den så kallade "pixeln" - under kategorin som "konsthistoria"? Det är förmodligen inte erkänt som det, även om säkert skulle hävda just det. Om man ser till till exempel "bitmapgrafik" kan man se ett samband med det konstnärliga hantverket "mosaik". Jag kan inte uttala mig, men att denna lilla gröna blinkande pixeln faktiskt blev och utvecklat konst går att konstatera. Dataspelskonsten förblir ännu en hybrid mellan populärkultur och konst utan att vara helt i bemärklsen offentligt erkänd som "egen konstform". Kanske för att den är inte "verklig", utan enbart en "virtuell konst" - där de verkliga sinnesförnimmelserna "går förlorade i den virtuella världen". Frågan är om det inte ibland är vad konst handlar om? Att gå förlorad och drömma sig in i den, bort från det fysiska.
I slutändan kanske det viktiga inte är att definiera efter termerna "dataspel" eller "konstverk", utan snarare om idén bakom och ett uttrycksfullt hantverk med förmågan att gripa tag i dess betraktare för att förmedla en känsla och ett budskap som i första hand handlar om ett syfte större än det kommersiella eller att underhålla.